... För Hedra var föööör fin! Det lös tydligen av självförtroende om oss. känslan är obeskrivlig! <3 

 

Hon var så grymt fin! Vi var i lilla ridhuset där dem ganska nyss fyllt på underlaget så det var ganska tungt, det hindrade inte min lilla powerponny minsann! Till en början var hon lite stressig kanske men det lugnade sig fort när vi fick travat runt lite. 

 

Till en början hade Ulf satt upp snebommar längs långsidan så att man lixom kunde rida "slalom" runt dem, fast vi skulle flytta "midjan" på hästen, så vi skulle rida så rakt som möjligt, detta gjorde vi i både trav och galopp och fick väldigt ycket beröm hela gruppen för att vi skötte det bra. Hedra blev lite stressig i vänstervarvet och ville byte lite hit och dit men ja, det blev bättre! 

 

Sedan skulle vi rida runt snebommen i hörnet och hoppa antingen en linje på räcke - räcke. eller en oxer, beroende på vilket håll man kom ifrån, sedan skulle vi hoppa åt motsatt håll och runda bommen i hörnet, så man verkligen kom ända ut. Sedan la vi ihop det så man red runt bommen i hörnet, linje, runt en bom och oxer. Sen körde vi slalom, inje, slalom, oxer osv. Vi övade mycket smidighet och till avslutning fick vi hoppa lite högre, Deandra fick hoppa typ 115 eller något, men till mig sänkte han till ca 105. När vi hoppat klart stog Ulf och kollade sådär som när han str och tänker.. (Då vet man inte om det är bra eller dåligt, men det kändes ju bra!) Så säger han "Hmm... Jag vet inte om du ska hoppa mer, det är så bra. Det lyser av självförtroende om både dig och hästen!" Det går väll inte riktigt att förklara känslan, det var vekrligen en bekräftelse på allt jag känt senaste veckorna, allting sitter som en smäck! Det började nog på tävlingen i Gäsene, allting gick som av maskin lixom. 

 

Ja, jag kan inte beskriva träningen så mycket mer än med att säga lycka. Allt satt som ett smäck, det enda svåra var slalomen i vänster galopp, annars kändes allting verkligen bra. Det är grymt!