Nervositeten kryper fram, "imorgon" eller rättare sagt lite senare idag är det dags för ett återbesök med Hedra hos veterinären. Hon reagerar inte när man klämmer på knäet längre och verkar inte ha ont så jag hoppas verkligen på det bästa. Det gör ont att veta att hon har ont, jag vill få igång henne nu, nu, nu och verkligen ta vara på den sista tiden vi har ihop!

Mamma kom på lagom sent innan hon skulle åka till jobbet idag att Ussa behövde röra på sig, annars hade hon vilat 4 dagar i rad så jag erbjöd mig att rida henne. I början gick det ungefär som det brukar gå när jag rider den där hästen, strutsigt och ofokuserat. Men efter lite jobb blev hon faktiskt riktigt fin i skritten och traven, galoppen är fortfarande lite jobbig för henne. Mamma fick tips att använda snokremnen och "binda upp" bettet för att minska trycket på lanerna när hon var på tömkörningskurs för någon vecka sedan. Hon kan ev. Ha en inflammation där vilket kan vara orsaken till att hon är såpass hård och stretig i munnen. Det funkade väldigt bra måste jag erkänna!