Wow!
Nu har jag äntligen kommit hem från clear rounden, det blev 90 x2 då första rundan var... urkass helt enkelt.
Kände att jag hade noll koll på framridningen, vilket lätt gör mig stressad.. Men fick gott om tid endå så det var ju lugnt.. På framridningen var hon väldigt fin! Framhoppningen var okej, första gången emot räcket stannade hon.. Då red jag inte, blev riktigt sur på mig själv och red om igen, och denna gången RED jag. Upp och över kom vi! Hoppade några fler språng och det kändes bra, hon satsade emot hindrena men sprang inte så som hon gjort innan.
Jag gick aldirg banan, kollade när andra red då jag som sagt kände mig stressad.. Det var ju inte direkt någon svår bana! xD
In på banan och det kändes helt okej.. Rev andra och vägrade på tredje, en gång.. Två gånger... Sen kom vi över, arg som ett bi var jag! Så då red jag verkligen, hon skulle bara över. Det var enda alternativet! Vi rev 5an med och fick ett stopp på sista, där det var en stor pöl framför hindret + vattenmatta under hindret.. Hon tittariofs inte och jag red inte hur kasst som helst men ja..
Vi kom fram till att när hon stannar sådär "utan anledning" så har hon oftast blivit för lång, så hon har inget att länga över hindret och hoppar därför inte av om vi kommer lite fel.
Bestämde mig för att köra 90 en gång, denna gången var jag bestämd redan från början, tog bättre sväng till 2an. Fick upp henne och var på henne till 3an, resten flöt på bra. Denna gånger red jag mycket bättre och bestämdare, samt fick upp henne bra så hon kunde hoppa! Hon fick massa klappar och när jag kom ut från banan kunde jag inte hålla tårarna inne. Vet inte hur många gånger jag sa tack till henne, tusen tack för att hon tog mig över alla hinder felfritt! Så nöjd över henne! Mamma frågade om jag ville ha en rosett, vilket var en dum fråga! Det var ju faktsikt våran första felfria 90 runda, och det var så bra! Den måste jag ha någonting för att minnas!
Om jag bara kan rida såhär varje gång så kommer vi snart upp i toppen på resultatlistorna! Pelhamet funkar mycket bättre att hoppa på, det blir mycket lättare att få ihop henne och rida henne. På vnligt bett blir hon väldigt lätt lång och lägger till underhalsen.
Kände att jag hade noll koll på framridningen, vilket lätt gör mig stressad.. Men fick gott om tid endå så det var ju lugnt.. På framridningen var hon väldigt fin! Framhoppningen var okej, första gången emot räcket stannade hon.. Då red jag inte, blev riktigt sur på mig själv och red om igen, och denna gången RED jag. Upp och över kom vi! Hoppade några fler språng och det kändes bra, hon satsade emot hindrena men sprang inte så som hon gjort innan.
Jag gick aldirg banan, kollade när andra red då jag som sagt kände mig stressad.. Det var ju inte direkt någon svår bana! xD
In på banan och det kändes helt okej.. Rev andra och vägrade på tredje, en gång.. Två gånger... Sen kom vi över, arg som ett bi var jag! Så då red jag verkligen, hon skulle bara över. Det var enda alternativet! Vi rev 5an med och fick ett stopp på sista, där det var en stor pöl framför hindret + vattenmatta under hindret.. Hon tittariofs inte och jag red inte hur kasst som helst men ja..
Vi kom fram till att när hon stannar sådär "utan anledning" så har hon oftast blivit för lång, så hon har inget att länga över hindret och hoppar därför inte av om vi kommer lite fel.
Bestämde mig för att köra 90 en gång, denna gången var jag bestämd redan från början, tog bättre sväng till 2an. Fick upp henne och var på henne till 3an, resten flöt på bra. Denna gånger red jag mycket bättre och bestämdare, samt fick upp henne bra så hon kunde hoppa! Hon fick massa klappar och när jag kom ut från banan kunde jag inte hålla tårarna inne. Vet inte hur många gånger jag sa tack till henne, tusen tack för att hon tog mig över alla hinder felfritt! Så nöjd över henne! Mamma frågade om jag ville ha en rosett, vilket var en dum fråga! Det var ju faktsikt våran första felfria 90 runda, och det var så bra! Den måste jag ha någonting för att minnas!
Om jag bara kan rida såhär varje gång så kommer vi snart upp i toppen på resultatlistorna! Pelhamet funkar mycket bättre att hoppa på, det blir mycket lättare att få ihop henne och rida henne. På vnligt bett blir hon väldigt lätt lång och lägger till underhalsen.
Tack min fina ponny! Tack! <3
Kommentarer
Sandra
Duktig pålle, duktig ryttare! ;) härligt!
Trackback
